Jag kan inte riktigt beskriva känslan av längtan som infinner sig när jag kommer hem. Hem till Östersund, Erikslund till mamma och pappa. Min trygghet. Jag längtar efter att få flytta hem, och nu jävlar i mig biter jag ihop och kniper käft för det är faktiskt inte länge kvar nu.
Du sprang så fort du kunde för att hinna få ett lyft igen. Du kvittade all din trygghet mot en kick som inte hjälpt dig än. Du ville bryta isen. Men du klarade inte krisen. Det vet du, men det tar emot. Du kanske borde tänkt på hur du mår. Du kanske borde tänkt på hur det går. Du kanske borde tänkt på konsekvensen, mer än kicken, idiot.
Så nu står du på din topp och ingen bryr sig om din egotripp. Du fick ditt lilla lyft och hänger upp ditt lilla tidningsklipp. Va kul, att det gick vägen, du som varit så benägen. Men vem är det som du tävlar mot? Vad är det egentligen du vill ha? Vem är det du vill verka som att va? Du borde leva livet, men du söker nånting annat, idiot!
Du somnar i ett rus och vaknar upp och har en noja till. Du tänker, nu ska jag för alltid vara soft och cool och tyst och still. Det är skönt att vara sober, men som många klaustrofober ser du tystnaden och lugnet som ett hot. Det kryper och det kliar överallt. Det hettar till när du försöker ta det kallt. Du irrar vidare i samma turbulens och ignorerar, idiot!
Du tror att det är livet som är snett, men har du alls nån koll? Du tar dig nåra turer ut i snåren, sen tillbaks på noll. Du repeterar fraser om kickar och extaser. Om att alltid va på stående fot. Du vill alltid vara fri och leva ut. Men är invecklad som en råbandsknut. Och själva livet står och skrattar åt din väntan på mirakel, idiot!
Du tar din vän till krogen, där du trivs och kan va offensiv. Du talar om dig själv, som om du visste nåt om kärleksliv. Succéer, kabaréer, entréer och turnéer. Ignorera gärna vännen mittemot. Du pratar strunt om allting runtomkring, som om hon inte betydde nånting. Men, vem är det som du tänker på om natten, när du vakar, idiot?
Vad konstigt att du vinglar för dig själv när du har svårt att stå. Din vän har gått ifrån dig med miraklet som du väntat på. Det blir max ett litet skvaller när du slutligen faller. Och ingen står och tar emot. Du kanske borde tänkt på hur du mår. Du kanske borde tänkt på hur det går. Du kanske borde tänkt på nånting mer än bara kicken, idiot!
Alex lagade extremt goda bbq-burgare till middag så nu är jag mätt och belåten. Ska väl gå och lägga mig om inte alltför länge, har dock varit så slö idag att jag sovit till och från. Bara att hoppas att kroppen inte vill vara vaken.
Hittade ett USB här idag som jag fick av mamma förra året. Det innehöll massa roliga bilder, däribland denna som fick mig att längta efter långt hår och att ha naglarna målade!
Sara och Stina har två gamla klasskompisar på besök så ikväll ska hela huset ut. Utom jag och Alex, vi ska på bio och se Jägarna 2. Det ska bli mysigt, känner mig inte ett dugg taggad på utgång eftersom förra helgen var alldeles för full för min del.
Jag saknar mina tjejkompisar så äckligt mycket och just nu känns det jobbigt att bo här. Jag längtar hem och jag längtar vidare.
Idag är det fantastiskt fint väder. Jag har ingen lust att gå på stan, men jag vill ju verkligen gå ut! Vad fan ska jag hitta på? Lär väl sitta och grubbla på det tills klockan blir middagstid.
Ångrar att jag inte for hem i helgen, saknar mamma och pappa lite extra idag!
Såhär går det till innan lammelåret kommer ut i butiken; Lammen delas med bandsåg och de olika delarna skickas iväg till skärarna på rullband. Låren "rensas" för att sedan skickas iväg på rullbandet igen. Vid bandets slut står någon av oss som packar och väger alla lår, de som är mellan 2,2 och 3,7 kg skickas vidare på ett annat band. Vid det bandet står det en som packar alla lår i påsar för att sedan vakuumera dem. Om vakuumeringen blir lyckad lägger vi låren 3 och 3 i en back, sätter på etiketter och sedan väger och märker vi backen och sätter den på en pall som skickas ut till expeditionen.
Sen har vi stekarna! När skärarna gjort sitt är det vår uppgift att få dem så runda som möjligt när vi surrar dem. Surrar, det gör man när man klär stekarna i nät. När vi dragit åt nätet ordentligt packar vi stekarna i påsar och vakuumerar dem.
Nu ska jag bjuda på ett sista iPhone-inlägg på länge. Idag fick jag nämligen hit min nyköpta dator tack vare Petter. Så nu äger jag en dator för första gången i mitt liv. TV4 har haft ljudstörningar hela helgen (september 2011 leder redan regnligan någonsin i Trondheim trots att bara halva månaden gått) men idag är allt som vanligt så nu är det halv åtta hos mig och sedan Idol. Jag har bakat chokladbollar så det blir en lugn och skön kväll innan det är sängdags. Nästa inlägg innehåller styckeindelningar dessutom, skönt va
Jag längtar så extremt tills jag jobbat klart och ska flytta hem till Sverige. Linnéa Åström, du kommer alltid vara min bästa vän och jag saknar dig varje dag!
Sitter och kikar på Idol och så fort det är slut ska jag gå och lägga mig. Rätt stor skillnad mot om jag hade varit hemma, men utan problem så är jag så trött så jag somnar direkt. Idag har det varit lugnt på pakking, jobbade 6-15 och efter det stack jag, Sara och Alex till SATS och tränade. Skönt som fan! Imorgon kommer Mc Donald's Europaansvarige till slakteriet och ska kolla hur vi jobbar. Utan Mc Donald's som kund skulle Nortura gå i konkurs. Så imorgon är det skärpning! Hadeeeee
Turen tillbaka blev smärtfri. Nu ska det bli spännande att få höra fordens diagnos och under tiden kör vi SAAB som är betydligt yngre än 28 år. Nu ska jag somna till ljuder av smattrande regn på rutan. Börjar 7 imorgon och tvingas inleda dagen med att flytta sängen. Ägarna ska ha visning imorgon igen och då ska vi andra träna. Sov gott och kram, särskilt till mamma och pappa
Jag och A körde hem till Östersund i fredags. Eller, vi klarade oss fint tills vi befann oss mellan näst sista och sista tunneln i Nörge. Gasen fanns inte och bilen dog. Vid ett återupplivningsförsök började hjärtat slå igen och vi gled in genom tunneln. I samma veva sa gasen upp sig -igen. Som tur var hade vi fart nog att rulla in på en SOS-ficka där i parkerade. 1,5 timme tog det innan forden hostade igång och jag körde som en biltjuv för att ta oss ur tunneln. Vi kom hela vägen till Stjördal innan den åter igen bestämde sig för att sluta andas. Tommy hämtade oss och bogserade hem oss, hela vägen till Mekonomen Östersund. Kom hem mitt i natten och jävlar i mig vad slut man var i kropp och knopp. Lördagen var fin, stadsbesök och middag för Oscar som blir myndig imorgon. Idag har jag inte gjort någonting och nu ska jag sätta mig bakom ratten igen och åka tillbaka till T-heim. Korta jävla helg.
Unnade mig ett par av dessa skönheter och har dessutom varit på Weekday och skaffat mig en svart poncho. Och pengarna fortsätter rulla in, bland annat idag när vi är lediga men får betalt ändå. Puss på dig Norge
Jag har köpt en taklampa! Eller, mamma har köpt en taklampa åt mig för mina pengar. Nu längtar jag efter en egen lägenhet där min fina lampa kan lysa upp köksbordet. Annars då, långhelg i helgen då vi får ledigt på måndag för att det inte var någon fårslakt igår. Med andra ord har inte vi något att packa förrän på tisdag. Antalet slaktade skulle stiga till veckan så då skruvas förhoppningsvis tempot upp lite :) idag har jag och Alex varit ute och sprungit, i skogen sprang vi på chefen på jobbet av en slump, världen är så liten!!! Annars njuter jag av livet och saknar mina fyrbenta där hemma. Längtar tills jag ska återuppta hästeriet igen
Jobbet har dragit igång. Vi var 9 st som blev uppropade att vara på pakking. Sara, Stina, Alex, Petter, Jakob, Per, Stina, Aina och jag. De 6 förstnämnda känner jag, mer eller mindre. Den sjunde kommer ifrån Hudiksvall och är i samma ålder som oss andra svenskar. Aina är det rätt så synd om, i vår "grupp" är hon enda norskan och dessutom säkert dubbelt så gammal som oss... Jag är nöjd åtminstone, riktigt nöjd. Idag har vi varit och sett oss om på slakteriet, vi var in och såg när fåren fick en elchock i skallen och sedan hängdes upp i sina bakben och fortsatte sprattla. Resten av dagen har vi paketerat, både för hand och med hjälp av maskiner. Imorgon börjar vi 07.00 och då skulle det dessutom vara mer att göra vad jag förstod. Kuul! Puss & kram
