Anlände till Karlskrona igår eftermiddag. Jag har aldrig varit så lycklig som igår när jag fick sätta min fot på marken efter flygresan. Landningen på Arlanda var obehaglig då det blåste väldigt mycket men den går inte ens att jämföra med inflygningen till Ronneby. Stormen var så kraftig så väggen jag satt vid svajade, planet hoppade och for hit och dit och jag var livrädd. Så fort jag kom till Stina och Sebbe släppte nervositeten och efter en ljuvlig tacosmiddag var det svårt att hålla ögonen öppna.
Idag har vi varit på Ullared och shoppat loss, så nu har jag provat det också. Hahaha
Peppar för sista natten på Hans Aanruds veg 10. Imorgon ska vi städa oss ur huset.
Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv under detta år. Jag ångrar ingenting, att ta steget och flytta utan att ha en aning om vad som komma skall. Men nu vill jag se något annat, prova något nytt. Eller, kanske något gammalt.. Man vet aldrig.
Jeppe och jag är ensamma hemma. Numer är han som en riktig pensionär när han vacklar fram på promenaderna. I kväll blev det ändring på den saken när han kom att minnas sitt gamla jag och nafsade åt sig mina vantar. Sedan dess har buset suttit i. Han har galopperat fram och tillbaka mellan köket och hallen för att hämta leksaker och så fort jag hotar med att ta något ifrån honom så morrar han till svar.
Nu ligger han i hallen med en cigg, riktigt nöjd över att inte lillsyrran är hemma och glad över att det är lördag så han kan vara uppe länge!
Sitter i källaren på Tegvägen under en värmefilt med världens bästa sällskap och funderar över framtiden. Om beslut som ska fattas och beslut som redan är fattade. Det som varit värst med att bo i Norge har varit längtan efter trygga vänner som känner mig utan och innan. Det har ingen betydelse egentligen hur lång tid som går mellan varven då vi träffas, för ni är alltid ni. Just därför känns det så stort att ha kommit hem till Sverige, för nu är det så stort att kunna ringa till sina vänner. Jag saknar Linnéa och Stina för att jag förknippar dem med hemma i Östersund. Men jag kan prata med dem på telefon hur länge som helst och i stort sett hur ofta som helst också.
Nästa söndag åker jag till Karlskrona för att se hur Stina har det. Och nyåret ska jag få fira med min allra bästa vän, Linnéa och förhoppningsvis Rebecca!
Halsen gör fortfarande ont. Dock är man ju inte förvånad, efter ca 3 månaders jobb utan en enda sjukdag så är det inte särskilt märkligt att man blir drabbad så fort man slappnar av. Det är helt fantastiskt att vara hemma. Har packat upp rubbet idag, har bara lite kvar att tvätta innan jag är helt färdig. Gårdagens kaos på rummet finns det inte ett spår av. Efter städningen tog jag en prommis med världens finaste vovvar innan jag åkte till Valla och tittade på film. Tog sedan med mig Alex hem och så lagade vi käk till familjen. Jag har fått äran att använda Forden som min och använda den när jag vill. Bästa Norrmans.
Ikväll följde jag med mamma till Ås när hon skulle rida. Fick erbjudande om att jobba 3 pass ikväll men dessvärre passade det inte min hals, så jag satt på läktaren och mös med fint sällskap och varm choklad istället.
Ligger i min säng på mitt rum. Allt är ett enda kaos och min hals gör så bedrövligt ont. Nu ska jag sova, för om jag känner mig piggare imorgon så ska jag styra upp kaoset och skapa ordning & reda. Laga enchiladas till familjen, kramas med Alex och göra en visit i Ås står också på agendan. Bokat resa till Karlskrona har jag gjort också!! Dags för skönhetssömn, å vad fantastiskt!
Imorgon är det sista dagen på Nortura. En lättnad blandad med så mycket annat. På lördag tar jag och min Norrman med oss allt vi äger och åker hem. Känns så märkligt på något sätt, jag har alltid så svårt att tro att saker ska ta slut. Men nu är tiden i Norge över för denna gång. Kanske att jag kommer tillbaka, men innan det eventuellt sker ska jag se till att vara mer berest och ha spenderat många timmar på hästryggen. Nu ser jag fram emot att åka tillbaka till mitt "gamla liv", och en nystart
Idag har varit en lugn och skön dag. Stina flyttade hem igår så idag flyttade Stina B in, åtminstone för en veckas tid. Nu i veckan ska vi få besked om vi är färdiga på fredag eller inte. Det återstår att se.
